Det sägs att vi lever i en informationsrevolution, men den sortens revolutioner är inget nytt. Redan 1439 uppfann Gutenberg tryckpressen som gav förutsättningen för tryckt masskommunikation.Krönika skriven av Bo Melin, Vd på Innovaform.

Runt 1950 oroade vi oss för att datorer, information och kommunikation skulle leda till en slags centraliserade kontroll som George Orwell skildrat i sin dystopiska roman 1984. Storebror skulle övervaka oss alla och vår individuella frihet skulle försvinna. Ironiskt nog bär vi i idag, helt frivilligt, med oss övervakningsfunktioner i form av mobiler, klockor och produkter som kopplar upp sig. Vi har helt enkelt stoppat storebror i fickan.

Vår tids informationsrevolution uppstod i Silicon Valley på 1960-talet och i dag använder fyra miljarder människor internet dagligen. Det innebär att mer än hälften av alla människor är uppkopplade. 250 miljoner av dessa internetanvändare kom online så sent som förra året.
Experterna förutspår att internet of things, sakernas internet, år 2020 kopplar ihop över 20 miljarder enheter. Detta är bara början. I takt med att vi människor ställer allt högre krav på snabb service kommer fler system och produkter integreras med varandra, artificiell intelligens, maskininläsning, robotar kommer att göra jobbet, ta betalt och kommunicera med oss. Och det kommer att krävas att vi är uppkopplade om vi inte ska stå utanför samhället.

En utveckling både gott och ont. Ett Twitterinlägg kan påverka dagordning i världen blixt snabbt, samtidigt som det skapar unika möjligheter att knyta kontakter och relationer som inte tidigare varit möjligt.

Samtidigt tror jag att den explosion av information vi står inför leder till mångfaldens paradox: ett överflöd av information orsakar brist på uppmärksamhet. När vi människor får för mycket, vet vi inte vad vi ska koncentrera oss på. Detta kommer att leda till att uppmärksamhet, inte information, är vår tids nya bristvara.